Kalle Hägglund

Estimados amigos de la Peña Taurina y otros amigos y conocidos de Kalle Hagglund

[Ver también: Artículo en sueco por Jan Myrdal]
8-12-2.005

Hace unos días me comunicó un amigo común (Bosse) el fallecimiento de Kalle, después de una enfermedad este verano de la que parecía haberse recuperado. Otro amigo común (Rolf), me hizo leer por internet un gran artículo de Jan Myrdal publicado en DN sólo hace unos días sobre el citado Kalle Hagglund. (Artículo que por cierto recomiendo pues estoy totalmente de acuerdo con él).

Kalle Hägglund, dueño de la Editorial "Hägglunds Förlag", una editorial que - de vez en cuando - crea polémica dentro de la vida cultural de Suecia. Ha editado varios libros taurinos en sueco.

Kalle era socio de la famosa peña El Toro, la que contaba con Arne Häggkvist como socio, Häggkvist quien hizo la traducción de la obra "Muerte en la tarde" del norteamericano Ernesto Hemingway

Fotógrafo: Gunnar Bergquist
 

Kalle era efectivamente así.

Conocí a Kalle hará unos 15 años cuando se incorporó como socio a nuestra peña. Le visité en numerosas ocasiones en su piso/oficina en Gamla Stan y siempre su puerta estuvo abierta para mí, o al menos yo así lo sentía. Cooperamos en multitud de ocasiones en numerosos artículos en la revista FIB Kulturfront con la que él tenía que ver y publicó y me compró montones de fotografías para dicha publicación, o para su colección particular, principalmente de la Fiesta Nacional taurina (Tjurfaktning) pero también de motociclismo (road racing) sobre el Isle of Man, Anderstorp etc; incluso también cooperamos con algunas ideas en su revista de boxeo SWING. Yo conocía, (aunque él mucho mejor que yo) detalles de algunos champions del pasado. Sólo hace unos días antes de la fatal noticias de su muerte, había hablado con él y parecía sentirse mejor y también recibí una postal de él. Yo le contesté con un Christmas navideño que supongo nunca ya pudo abrir.

El año pasado, fue unos de las pocas personas que me ayudó, ofreciendo visitarle como invitado en su casa de Klavrestrom. Allí estuve con él durante algo más de una semana en un tiempo muy difícil para mí. Cooperamos en un último artículo sobre Manolete y le ví tranquilo y felíz con su gatita "Rosa" en su casa de 1912 que se había comprado en el pueblo. Había establecido un círculo de amigos en la campiña de Smaland y no anhelaba para nada la vida de la gran ciudad. Esto es lo que me comunicó (cosa que se traslucía además en todos sus actos).

Estimado amigo Kalle : sé que quizás todos no pensarán igual que yo, pero para mí siempre fuiste un gran amigo y apoyo tanto en los momentos buenos como en los malos. Te has ido pero yo siempre te recordaré como el hombre directo y no de medias tintas que fuiste. Descansa en paz allá adonde quiera que esté tu alma de gran luchador de las ideas en las que creíste.

Sinceramente tu amigo
Ricardo Delgado


Kalle Hägglund Unik förläggare: lärd, respektlös, fri - Kalle Häglund, Klavreström har avlidit 62 år gammal.

(Klipp ur DN 14/12 2.005)

Bokförläggaren Kalle Hägglund född som Karl-Erik Hägglund i Oravais norr om Vasa i Österbotten Finland den 25 oktober 1943 och senast bosatt med sitt förlag i det småländska Klavreström är död efter att i månader intensivt kämpat med en svår sjukdom. Han var en märklig gestalt som spelat en betydelsefull - men inom det gode Selskab sällan erkänd - roll i svenskt kulturliv.

I skiftet mellan femtiotal och sextiotal kom familjen från Finland till Västerås i Sverige. Fadern dog tidigt, Kalle arbetade en tid på Metallverken men utbildade sig sedan till skribent som journalistvolontär i Västerås och flyttade därefter till Stockholm.

Han blev politiskt engagerad i Clartésammanhang och aktiv i såväl solidaritetsarbetet mot Franco i Spanien som mot Förenta staternas krig i Sydostasien. Men följdriktigt också mot Moskvas imperialistiska ockupation av Tjeckoslovakien (han såg till att de illegalt inspelade sångerna mot ockupanterna kom ut på LP i Sverige) och dess brottsliga angrepp på Afghanistan.

Han byggde upp Oktoberförlaget med en bred bok- och skivutgivning som blev viktig för en hel generation radikal ungdom.
Personligen lärde jag känna honom mer nära under en konferens mellan tyska och svenska vänsterintellektuella 1975 i Berlin där jag då bodde. Han ledde då Oktoberförlaget och blev inte bara en nära vän utan en av mina förläggare. Det fortsatte han vara i Askelin & Hägglund och sedan i Hägglunds förlag och Stiftelsen Klavrekultur. Han fortsatte bl a den tjeckiska utgivning han börjat på Oktober och gav bl a ut nobelpristagaren Jaroslav Seifert.

Inte många förläggare på småförlag kan mäta sig med honom. Som chef för Oktober gav han ut 317 titlar, på Askelin & Hägglund 159 titlar och från Klavreström 34 titlar.

Som förläggare och svensk intellektuell var han ovanlig. Inte bara för att han var bildad utan för att han liksom en gång Karl Marx var övertygad yttrandefrihetsvän. Svenska intellektuella - från kommunister och socialister till officiella liberaler och konservativa, för att inte tala om feminister och sådana som AFA - är vanligtvis censuranhängare helt överens om att lögn måste förbjudas och tystas även om de inte är överens om vad som är lögn.

Under eget namn eller signaturen Rex skrev han - fränt och principfast - om rättssäkerhetsfrågor. Under senare år arbetade han med tidskriften Folkets rättigheter.
Den som vill förstå vad denna hållning innebär för en förläggare kan gå in på hemsidan; Hägglunds förlag. Sista gången den uppdaterades var den 14 november 2005 "en av dessa förunderliga höstdagar när det känns som om man är ensam i världen." Då hade "förlaget legat för fäfot på grund av sjukdom men glider nu sakta i gång".

Den lista han som förläggare har att bjuda på är ovanlig. Där finns såväl marxismens klassiker som Adolf Hitler, där finns Retif de la Bretonne och Vilhelm Moberg, Diderot och Dag Sandahl, där finns Diana Johnstone och Janathan Freuds "En judisk bosättare" och naturligtvis såväl Christian Braw som Jan Myrdal. När han dog arbetade vi samman med tre bokprojekt - en ny vinbok, en ny skriftställningsvolym och en uppdaterad bibliografi. Gun Kessle höll på med en kokbok åt honom.

Som människa var hans hållning klassisk; han var på en gång helt respektlös och fri men samtidigt korrekt sluten om det privata. Han var sina vänners vän. Bohem kan man säga om man med det menar 1840-talet. Hans hem, på Djurgården och i Gamla Stan i Stockholm eller i Klavreström, stod alltid vidöppet för besökare och tillresande. Att diskutera alla livets frågor och vid behov att kvarta i.
Men drack gjorde han inte. En öl då och då, det var allt. Han läste och diskuterade. Därför kunde han skratta respektlöst åt den officiella lögnen och få andra att se det högfärdigt uppblåsta i det försanthållna.

När modern, hans sista släkting, avled använde han den ö i Österbottens skärgårds han ärvde till att hålla förlaget vid liv ty han levde under knapphetens kalla stjärna optimistisk som en av sjuttonhundratalets filosofer.

Själv arbetade han om nätterna. När han och jag för tiotalet år sedan var i Berlin en vecka för några möten delade vi rum hos Expressens dåvarande korrespondent Peter Kadhammar. Vi kunde delat säng ty när jag gick upp gick Kalle och lade sig.

Till det bohemiska hör avskyn för bruna kuvert. Kalle blev ökänd för att vara en lika god förläggare som usel förlagsekonom. Men i det småländska Klavreström hade han lagt om livsstil; han arbetade om dagarna, sov om nätterna och hade fått hjälp med att hålla ordning på ekonomin. Vi var flera som därför nu såg fram mot hans vidare utgivning.

Som förläggare hade han intuition. Många kunde slå sig in i den svenska litteraturvärlden genom att Kalle sett ordens värde och gett ut deras tidiga verk. Några har sedan blivit mångmiljonärer på sitt skrivande och gärna velat glömma hur de började. I något fall berättar de hur lurade de blev av Kalle som inte gav dem de miljoninkomster som de senare fått på marknaden. Jag finner detta lika obehagligt som svenskt gängse. Själv är jag glad över att ha haft honom som vän och förläggare.

Jan Myrdal

Los queridos amigos que nos dejaron...Qué En Paz Descansen

Tommy Karlsson  |  Ulf Hammarberg "Ulfito"  |   Lars Abrahamsson "Liten"

Uno Jonsson "El Socio Número Uno"  |   Kalle Hägglund  |  Carl-Axel Hultman

Torbjörn Wigg "Wiggen" | Olle Sandberg 'Bask-Olle'

Arne Algotsson 'Papono'

Lars O Swärd "Verdura" uno de los cuatro fundadores de nuestra peña y nuestro presidente durante décadas
(Fallecido 24 de febrero de 2014)
Algunos recortes y recuerdos de su vida taurina tan rica


Además echamos de menos a
Henry Eriksson (falleció 14-9-1977)
Gösta Gustavsson (falleció 29-4-2002)
Per Bohlin (falleció 11-11-2004)
Fredrik Tham (falleció 3-2-2009)
Klas Måre (falleció en enero 2011)

 

 

 

>>>Subir<<<

Español | Y así fue... | Actividades | Enlaces | El Secretario 
Svenska | English | Un poco de la prensa | Correo-e a los socios | Correo-e al secretario
Manolo Montoliú | Curro Romero | Crónicas

Fredrik Hagblom - fotógrafo taurino sueco | Hägglunds Förlag (Editorial de Hägglund, Suecia)
 
¿Buscas casa en la Costa del Sol? Morback y Lindwall Imobilaria

Añadir nuestra web a tus 'favoritos' | Hacer de nuestra web - tu 'página de inicio'
 

Google
 

 Esta web se ve mejor, usando EXPLORER 5.0 [o superior], 
una resolución de 800 x 600 ppp. y 16 millones de colores 
Diseño: