Feria de Abril 2009

La finca 'Mirandilla' de Marqués de Albaserrada, Gerena - para ampliar las fotos - pincha.
Svenskarna besöker 'fincan' "Mirandilla" Marqués de Albaserrada (april 2009, på svenska - klicka)

25-04-2009: Durante la Feria de Abril sevillana de 2009 la Peña Taurina 'Los Suecos' visitó la Ganadería Marqués de Albaserrada y la finca 'Mirandilla' en Gerena.
Invitada especial: doña Lore Monnig, presidenta del Club Taurino de la ciudad de Nueva Yor'.

Besök på Marqués de Albaserrada. Finca Mirandilla
Som vinnare av Rodolfos internet-quiz i vintras föll det på min lott att arrangera förra årets inställda ganaderiabesök. Kontakt togs med ganaderíans kontaktperson Fabrice Torrito och datum och tid bestämdes. Amigo Jake ordnade en bekväm turistbuss och klockan kvart i åtta på lördagsmorgonen strålade vi samman utanför Maestranza. Inviterad var också den högst charmerande Lore Monnig, president för New York City Club Taurino. Finca Mirandilla ligger vackert i den kuperade terrängen utanför Gerena, en halv timmes körsel från Sevilla. Vi körde in genom porten och uppför en slingrande grusväg upp till cortijon där vi i pation hälsades välkomna av Fabrice Torrito. Besöket inleddes med information om Ganaderíans historia och genealogi.

Ganaderían startades 1905 av den nuvarande markisen D. José Luis de Samaniego Queralts morfar som var bror till Conde de Santa Coloma. Han startade ganaderían genom att köpa en del Santa Colomas av sin bror och en del Ibarra. Vid markisens död 1909 hamnade en del av ganaderían hos familjen Martín Andrés som under en tid sålde sina tjurar under namnet ”antigua Albaserada”. Det är alltså dessa tjurar som idag är Victorinos. A:et förekommer fortfarande idag i båda ganaderias ”hierro”.
1947 startades den nuvarande ganaderían då markisens far köpte en del Juan Pedro Domecq (Veragua) och en del Isaias y Tulio Vázquez (Pedrajas y Morube). 1965 övertog så den nuvarande markisen. De första djur som såldes var en novilla-da till Maestranza. Bland novillosen fanns en som hette Laborioso och som fäktades av trianafäktaren Adolfo Astola den 19:e oktober 1965. Denna novillo tog fyra puyas och och var så stark att den benådades. Lyckligtvis var den 6 dagar över sina 4 år och var alltså formellt en toro även om den fäktades som novillo. Till i dag är detta den enda tjur som någonsin indulterats på Maestranza. Laborioso fungerade sedan som semental i 10 år och efterlämnade 400 kalvar! På ganaderían är ett särskilt rum tillägnat Laborioso och på väggen hänger det uppstoppade huvudet omgivet av minnen från den minnesrika dagen. Fabrice berättade att den gamle toreron kommer ut ett par tre gånger om året och tillbringar en stund i rummet.

Efter denna inledning visades vi runt i stallarna där en del hästar släpptes ut i gården för närmare beskådande. Därefter fick vi kliva upp i ett traktorsläp där vi sittandes på halmbalar kördes ut i markerna för att titta närmare på tjurarna. Terrängen är mycket frodig och backig och ibland skickades en vaquero ut för att få de skygga tjurarna att komma närmare. Fälten är åtskilda med de klassiska kaktushäckarna och stengärden. Fincan är på 500 hektar och där odlas också vete, bönor och solrosor som mals ner till pellets som ges som tilläggsfoder till tjurarna. Ganaderian använder sig inte av artificiell inseminering då man menar att detta likriktar avkomman och att kontakten under ingreppet vänjer korna vid människor och att detta kan överföras till kalvarna. Under ett bra år med regn och gott bete är korna mera fertila och en reproduktion på 75% anses som gott. Under ett dåligt år kan resultatet däremot sjunka till 45%. Filosofin på ganaderian är att naturen skall ha sin egen gång. Vi fick en lång tur på fälten och det var bedövande vackert i sin vårprakt. Efter rundturen visades plaza de tientas och tillhörande corraler där vi fick se en apartado när några kalvar skulle skiljas från sina mödrar. Besöket avslutades i cortijon där vi visades runt i ganaderians eget museum och de tillhörande festlokalerna. Vid en liten ceremoni överlämnades peñastandaret som nu pryder sin plats bland övrigt memorabilia. Jag mottog i peñans namn Fabrice Torri-tos egen bok ”Toro. Cinq années de mystère, cinq mille ans de culte”. I väntan på bussen bjöds det på sangría och småprat i pation.

Det var ett gäng glada och nöjda peñistas som åkte tillbaka till Sevilla efter ett synnerligen lyckat besök. Informationen låg på en god nivå och vi kom verkligen tätt på tjurarna. Jag har varit med på ganaderiabesök där man förevisats några prickar i horisonten som försäkrats att vara tjurar.